Recension

Kalle Kniivilä, Tanjas gata: Rysk vardag 1917–2017 (Stockholm: Atlas 2017). 279 s.

Tanjas gata, eller Andra linjen på Vasiljön, är en av de äldsta gatorna i Sankt Petersburg. Den började anläggas redan i början av 1700-talet. Utifrån denna gata och människorna som bebott den har journalisten och rysslandskännaren Kalle Kniivilä skrivit en fascinerande historia som sträcker sig från revolutionen 1917 fram till modern tid, ja ända fram till år 2017. Trots det lilla formatet rymmer boken det moderna Rysslands historia.

Med hjälp av dagböcker, tidigare forskning och intervjuer ger Kniivilä liv åt de människor som kommit och gått, levt och dött, på denna betydelsefulla gata i Sankt Petersburg – tidigare Petrograd och Leningrad. Vi träffar bagare, arbetare, akademiker, affärsmän och fastighetsmäklare med flera sociala kategorier av medborgare.

Tanjas gata har, som sagt, huserat alla möjliga slags människor genom historien och författaren skriver skickligt deras liv. Som till exempel den om prästen i Mikaelskyrkan Kurt Muss, som inte predikade i predikstolen utan hellre mässade nere mellan bänkraderna nära församlingsmedlemmarna.

Eller ta Korina Klodts dramatiska livsöde, för att nämna en annan gestalt i mikromyllret av människor. Hon förlorade sina föräldrar på 1930-talet under den stora terrorn – de avrättades med nackskott – vilka på grund av sin tyska härkomst räknades som ”suspekta utlänningar”.

Och så förstås Tanja Savitjeva, flickan som fått ge namn åt boken. Tolv år gammal såg hon sina syskon, sin mor och sina mor- och farföräldrar sakta tyna bort i svälten under tyskarnas ockupation av staden under andra världskriget. Hon skriver i sin dagbok (i tredje person): ”Mamma den 13 maj klockan 7.30 på morgonen 1942. Savitjevs har dött. Alla har dött. Bara Tanja är kvar.” Det blev hennes sista anteckning. Tanja överlevde belägringen men dog i sviterna av svälten och undernäringen blott 14 år gammal.

Tyskarnas belägring av Sankt Petersburg är ett omskrivet kapitel i historien om andra världskriget och om de ryska umbärandena som historikerna vet en hel del om. Mer än en tredjedel av stadens befolkning dog i svält, av sjukdomar och av kulor och helvetiskt bombardemang. Trots det så tillför sådana här mikrohistorier en annan, mer personlig dimension åt det stora händelseförloppet.

Kalle Kniivilä är en skicklig journalist som varvar gripande människoöden med gedigen historisk bakgrund. Hans intervjuer med människor som antingen själva varit med och upplevt fasorna eller hört om dem av andra förgrenar sig fint med det övriga historiska rotverket. Han skriver en mikrohistoria om en gata; greppet är kanske inte nytt men det känns ändå överraskande och annorlunda och borde göras oftare.

För allt är inte bara elände på Tanjas gata. Där har funnits mycket glädje och framtidstro också. Och det är där som bokens styrka ligger, att vi kommer människorna på Tanjas gata så nära och känner igen oss. De är som ens grannar ungefär. Som du och jag.

Rekommenderas! Fyra av fem Historievärldar!

Bo Eriksson