Recension

Karin Hassan Jansson & Jonas Lindström, Horet i Hälsta: En sann historia från 1600-talet (Stockholm: Natur & Kultur 2018). 237 s.

Den 30 januari 1685 ställdes Anna Persdotter inför Snevringe häradsrätt anklagad för att ha försökt mörda sin make med gift genom att stoppa arsenik i ölstopet. Till anklagelserna om mord lades även att hon varit otrogen. Hon var född och uppvuxen i Hälsta, en liten by några kilometer utanför dagens Hallstahammar, i Bergs socken i Västmanland.

I boken Horet i Hälsta går de båda historikerna Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström till botten med fallet. Men det är inte brottets lösning som står i centrum, utan snarare brottets natur och det samhälle i vilket handlingarna utfördes.

De två historikerna som tar sig an detta i bygden uppmärksammade (när det begav sig) rättsfall är mycket meriterade och lämpade för uppgiften. Karin Hassan Jansson är docent och lektor i historia vid Uppsala universitet. Hon har bland annat studerat sexuella relationer, våld och hushåll under äldre tid. Jonas Lindström är doktor i historia och forskar vid samma universitet. Också han har studerat sociala skillnader, hushåll och försörjning i det gamla bondesamhället.

Boken kombinerar kriminalgåta och mikrohistoria med socialhistoria. Författarna pendlar mellan att skildra det enskilda fallet och ge utblickar i hur det såg ut i samhället i stort. Det är just denna pendelrörelse mellan mikro och makro som gör boken till något mer än enbart en rättshistorisk berättelse. Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström lyckas levandegöra och begripliggöra 1600-talets samhälle med dess religiösa och manliga normer samt identifiera både skrivna och oskrivna levnadsregler.

Läsaren får därför lära sig om hur människor förr levde och tänkte samt hur samhället var uppbyggt. Det är bitvis så spännande att man inte vill och kan lägga ifrån sig boken, för historien om giftmörderskan Anna Persdotter och hennes sexuella utsvävningar fascinerar. Hon levde ett liv som på flera sätt är lika vårt, men ändå annorlunda.

En intressant och talande vardagsdetalj är hur nära människorna förr bodde varandra. Man behövde inte vara gift för att dela samma bädd. Värme var a och o för att överleva under årets kalla månader, och då fick man dela med sig av sin kropp. De som ville göra något mer när mörkret lade sig, som till exempel en make och make, fick alltså göra det med både piga och dräng samt barnen sovande några meter därifrån. Att bevara hemligheter under sådana rumsliga villkor var därför svårt.

På minussidan står att den bitvis är lite tunn i sina analyser, som om författarna varit rädda att bli anklagade för att vara akademiska och därför inte vågat fördjupa och teoretisera. Det hade inte behövt uppstå några problem eftersom deras språk är anpassat till den breda publiken med en relativt enkel och rak stil. Man ska aldrig underskatta läsarnas förmåga att vilja veta mer och ta till sig det abstrakta.

Men sett till helheten utgör dessa kritiska ord endast små randanmärkningar. Boken är riktigt bra och som sagt även spännande. Min fru sträckläste den på soffan.

Hur det går i det dramatiska fallet, om Anna Persdotter från Hälsta fälls eller ej samt huruvida hon hade sexuella relationer utanför det helgade och av lagen omhuldade äktenskapet, avslöjas inte här. Läs boken!

Fyra Historievärldar av fem möjliga! Rekommenderas!

Bo Eriksson