Farsoter — mänsklighetens gissel

Jul 01, 2017

Några återkommande gissel i mänsklighetens historia har varit pest, kolera, tuberkulos, smittkoppor och spanska sjukan. Om dessa dödliga farsoter har Nina och Magnus Västerbro skrivit en initierad bok för yngre läsare, som med fördel även kan läsas av vuxna.

Recension: bok för unga läsare

Nina & Magnus Västerbro, Pest och kolera: Historiens värsta farsoter, Illustrationer: Johan Egerkrans (Stockholm: Natur & Kultur 2017). 96 s.

https://www.nok.se/ImageVaultFiles/id_30659/cf_42/Pest_och_kolera.jpg

Slag och drabbningar har skördat stora antal offer i historien, det är ett beklagligt faktum, men de vanligaste orsakerna till att människor har dött har ändå varit andra än kulskott, svärdshugg och pilregn. Det dröjde faktiskt ända till första världskriget tills antalet döda av projektiler under strid översteg antalet döda i långtidsverkningarna av hugg, stick- och skottsår – soldater förr dog primärt av följdsjukdomarna, av kallbrand och andra infektioner.

Till detta kan även läggas döda i sjukdomar innan själva striderna ägde rum. Under 1600-talet dog till exempel var tredje svensk soldat efter bara några veckor i garnison på grund av de grasserande sjukdomarna. Virus, bakterier och parasiter har varit människans största fiende utöver vad vi själva lyckats åstadkomma med nya våldstekniker och återkommande artbrutalitet.

Några återkommande gissel i mänsklighetens historia har varit pest, kolera, tuberkulos, smittkoppor och spanska sjukan. Om dessa dödliga farsoter har Nina och Magnus Västerbro skrivit en initierad bok för yngre läsare, som med fördel även kan läsas av vuxna.

Boken är dessutom försedd med illustrationer av den mycket skicklige Johan Egerkrans, en av vårt lands främste bokbildskapare. Hans svartvita figurer av en lie-försedd döden med mörka trasiga vingar och på var och annan sida avbildade dödskallar kan verka skrämmande på de riktigt unga. Lägg därför boken högt upp i bokhyllan så att inte de minsta barnen får tag på den. För det är en bok värd att införskaffa!

Det finns mycket att upptäcka för den nyfikne och vetgirige i de olika kapitlen. Förutom själva huvudberättelsen om de olika sjukdomarna finns där också faktarutor och ”visste du att …” där författarna generöst delar med sig av sitt stora vetande på området.

Sjukdomsförloppen är detaljerat beskrivna och bygger på god historisk research. Faktauppgifter kring antal döda vid olika tillfällen i historien, då farsoterna gått härjande fram, varvas med nutida uppgifter i de fall sjukdomen levt kvar så länge. En koleraepidemi bröt till exempel ut på Haiti 2010 i efterdyningarna av den stora jordbävningen som också skördade stora antal dödsoffer.

Författarna använder sig av historiska exempel som inledning i kapitlen om de olika farsoterna. I kapitlet om spetälska tas till exempel som utgångspunkt för skildringen av farsoten den kristne kungen av Jerusalem Balduin IV, som levde under sent 1100-tal. Han led från barndomen av spetälska men hann kröna sig till kung innan han blott 25 år gammal gick bort i sjukdomen. Vid det laget var hans ansikte förstört till oigenkännlighet och han kunde varken gå, tala eller se.

Sättet att utgå från individer och verkliga fall är lyckat; det skapar närvarokänsla och ger en historisk autenticitet åt farsoternas historia. Man förstår hur oerhört grymt och plågsamt det måste ha varit att bli sjuk respektive se sina nära och kära drabbas av dessa som regel obotliga sjukdomar.

Spetälska räknas för övrigt som en av världens äldsta kända sjukdomar. Man har hittat spår efter sjukdomen så långt tillbaka som till fornegyptisk tid. Spetälska finns kvar i världen i dag. Cirka 200 000 tusen människor smittas årligen, framför allt i Indien.

Boken avslutas med en presentation av fyra medicinska hjältar som var och en bidragit till att hindra farsoter från att spridas och hittat botemedel. Hjältarna är Florence Nightingale, Ignaz Semmelweis, Louis Pasteur och Alexander Flenning. Den delen skulle dock ha kunnat utgå, även om jag förstår varför de ville ha med människorna bakom botemedlen. Den tillför inte något till själva huvudberättelsen.

Pest och kolera är en historiebok som står på säker vetenskaplig grund och är skriven på god svenska. Möjligen ligger språknivån lite över den tänkta målgruppen, som jag uppskattar till 10–16 åringar. Men det tycker jag bara är bra. Ungdomar kan behöva en språklig morot för att få i gång ett läsande som pekar framåt och höjer ambitionen ovan färgglada serier och lättsmälta fantasyböcker.

Rekommenderas varmt!

Bo Eriksson