1918 - året då Sverige blev Sverige
Oct 23, 2017
Per T Ohlssons nya bok om året 1918 ger en skrämmande bild över både krigets grymma framfart och spanska sjukans obarmhärtiga härjningar.
Recension
Per T. Ohlsson, 1918: Året då Sverige blev Sverige (Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2017). 303 s.
Det har blivit allt mer populärt att utgå från ett år i historieskrivningen. Ian Buruma År noll: Historien om 1945 (2013, svensk översättning 2015), Victor Sebestyens 1946: The Making of the Modern World (2014), Florian Illies 1913: Århundradets sommar (2013, svensk översättning 2014) och Elisabeth Åsbrinks 1947 (2016) utgör några exempel.
Professor Nils Erik Villstrand, Finland, har utvecklat en variant på denna typ av historieskrivning genom att intressera sig särskilt för året 17, från 1417 och framåt, något han benämner ”titthållshistoria”. Även Peter Englunds serie om första världskriget kan placeras in i detta växande fält av årtalsfixering.
Så också nu den prisbelönade journalisten Per T. Ohlssons senaste bok om 1918, året då Sverige blev Sverige.
Han beskriver ödmjukt sin bok som ”ett slags journalistiskt kollage, hopklippt med ledning av min egen nyfikenhet och utan några akademiska ambitioner.”
Per T. Ohlsson har valt ett dramatiskt år. På kontinenten pågår ett smutsigt och människoslukande världskrig i leriga skyttegravar. Sverige var neutralt och därmed också avspärrat från handel. Livsmedelsbristen var därför skriande och människor odlade både grönkål och potatis i storstädernas parker.
Myndigheterna införde ransoneringar på det mesta. Även förbud. Det kom till exempel en brödförordning som förbjöd användningen av smör, grädde och mjölk vid bakning av hushållsbröd. Kvar fanns, ja, frågan är vad: bark? Inte heller fick man baka wienerbröd.
I Ryssland pågick ett annat krig. En revolution hade ägt rum 1917 som placerat Lenins bolsjeviker i makten; nu fördes kampen och kriget vidare. Samtidigt stred vita mot röda i Finland. Tyskland stod efter en sommaroffensiv på randen av ett totalt sammanbrott.
I Ryssland styrde nya herrar: Vladimir Lenin och bolsjevikerna. Bildkälla: Encyklopedia Britannica
1918 var en grym och krigisk tid. För samtidigt som krigen och revolutionerna slukade många hundratusentals människor skördade spanska sjukan stora antal offer.
I slutet av maj månad kommer ett kortfattat nyhetstelegram från den spanska huvudstaden Madrid som senare även nådde fram till Sverige och svenska tidningar: ”Konungen, premiärministern och flera andra ministrar ha insjuknat. De lider af en mystisk sjukdom, som uppträder öfver hela Spanien och har angripit 30 procent av befolkningen. Sjukdomen anses inte vara farlig.” Antalet avlidna 1918–1920 uppskattas av forskarna till någonstans mellan 50 till 100 miljoner människor.
Inne på riksdagens två kamrar, främst den andra, pågick en annan sorts strid i Sverige. Det var striden för allmän och lika rösträtt. Vänstern såg möjligheter och en ljus framtid, högern stretade emot och såg en dyster tid framför sig.
Varje sida är fylld av dramatik. Månad för månad får läsaren följa den politiska kampen, spanska sjukans framfart över ett Sverige med livsmedelsbrist och i bakgrunden hörs kanonerna dåna från ett avlägset krig. Det är en skickligt komponerad bok med väl valda och talande exempel.
Som exemplet med den stora tågkraschen vid Getå i oktober månad. Med sina minst 41 döda utgör händelsen vid Getå ”den värsta järnvägsolyckan hittills i Sverige.” Det tror jag inte Per T. Ohlsson visste innan han valde året och började skriva.
På grund av ett jorskred spårade tåget ur och utgör den värsta järnvägsolyckan i Sverige. Olyckan ägde rum den 1 oktober 1918. Bildkälla: Wikipedia
Han varvar kända personers öden – till exempel familjen Bauer som omkom ombord på färjan Per Brahe över Vättern, en färdväg de valt på grund av den stora tågolyckan (makan Ester ville inte åka tåg) – med okända.
Ett av de mer gripande ödena och som också väckte många människors sorg i sin samtid gällde sjuksystern Vera Vestin. Blott 21 år gammal anmälde hon sig frivilligt till att arbeta mot influensaepidemin – för att bli ett av dess många offer.
Boken avslutas med en epilog som beskriver hur det gick sedan för reformkraven och de politiska strävandena till kvinnlig rösträtt, spanska sjukans framfart och svensk mellankrigsekonomi.
Per T. Ohlsson är en kunnig, initierad och versatil ledsagare och ciceron genom det mörka året 1918. Boken rekommenderas varmt!
4 Historievärldar av fem möjliga.
Bo Eriksson
Share