Skildring av Sovjetiskt arbetsläger

Dec 09, 2018

År 1937 flyr flickan Irga på skidor över gränsen till Sovjetunionen, en färd som slutar med att hon sänds i sovjetiskt arbetsläger, dömd för politiskt förräderi. Så ser grundintrigen ut i Katja Kettus historiska roman Nattfjärilen, som utspelas dels i arbetslägret, dels under år 2015 i den lilla byn Lavra i Sovjetunionens mitt.

Recension

Historisk roman

Katja Kettu, Nattfjärilen (Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2018). 360 s.

År 1937 flyr flickan Irga på skidor över gränsen till Sovjetunionen. Hon är gravid och är på jakt efter den sovjetiske man som gjort henne med barn. Jakten slutar dock med att hon sänds i sovjetiskt arbetsläger, dömd för politiskt förräderi. Därefter vidtar en hård kamp för överlevnad i ett läger styrt av självutnämnda maffialedare och känslokalla vakter.

Så ser grundintrigen ut i Katja Kettus historiska roman Nattfjärilen, som utspelas dels i arbetslägret, dels under år 2015 i den lilla byn Lavra i Sovjetunionens mitt. I nutidshandlingen är finskan Verna på besök i byn för att hämta hem kvarlevorna efter sin far, som dött under mystiska omständigheter, men dras in i en dramatisk familjehistoria som håller henne kvar i byn.

Katja_Kettu

Under sitt besök träffar hon på mari-kvinnan Elna, som bär på hemligheter vilka går tillbaka på tiden i arbetslägret i Vorkuta. Samma arbetsläger där Vernas farmor varit placerad. I slutet av boken upplöses (nästan) tiden och de båda parallella handlingar går in i varandra.

Romanen är skickligt komponerad och den som eventuellt tror sig förstå hur allt hänger samman redan i början eller i mitten av boken, misstar sig. Sett ur det perspektivet är boken till lika stor del en historisk roman som den är spänningslitteratur.

Det som dock skiljer Katja Kettus roman från den lättare underhållningsgenren är tematiken och språket. Nattfjäril behandlar historisk skuld, urfolk till exempel marier och komier, politiskt förtryck, framväxten av den Sovjetiska maktstaten och mörka familjehemligheter. Dessa teman kan självklart finnas i thrillers också men inte med det obarmhärtiga språk som författaren använder.

Katja Kettus språk är rakt och rått – hon förhandlar inte med läsaren, försöker inte bädda in handlingen i mjuka metaforer eller blyga antydningar om vad som sker eller har ägde rum i lägret. Det som sker, skrivs ut, i all sin hemska nakenhet och utsatthet. Livet i arbetslägret var fruktansvärt och grymheterna legio.

Katja_Kettu_bild

Fotograf: Ofer Amir

Styrkan i romanen ligger i just dessa nakna och råa beskrivningar av lägrens verklighet. Historien om Irga är också den starkare av de två. Berättelsen om Vernas sökande efter sin faders kvarlevor, samtalen med mari-kvinnan Elna och upptäckten av familjehemligheterna går, tyvärr, över i ren action på slutet. Action-våldet förtar värdet av Irgas historiska erfarenheter och gör den andra berättelsen till underhållning och historisk pusseldeckare.

Men bokens övriga styrkor överväger ändå den strukturella bristen på en stark avslutning. Historien om Irga i sovjetiskt arbetsläger är en av många miljoners människors tragiska upplevelser av en stats grymhet och systematiska förtryck av oliktänkande, olycksfåglar och ursprungsbefolkning — och sådana historier berör på djupet, i synnerhet när en sådan skicklig författare som Katja Kettu tar hand om den litterära utformningen.

Rekommenderas! Fyra Historievärldar av fem möjliga!

Bo Eriksson