Recension

Akademisk studie: tidig modern och modern tid

Mats Hallenberg, Kampen om det allmänna bästa: Konflikter om privat och offentlig drift i Stockholms stad under 400 år (Lund: Nordic Academic Press 2018). 292 s.

Frågan var brännande het: skulle stadens invånare själva ansvara för utplaceringen och skötseln av lyktor utanför sina fastigheter eller låg det på staden och en offentlig organisation med avlönade tjänstemän? En debatt blossade upp och under den hetsiga diskussionen växte ett tredje alternativ fram. Varför inte lägga ut det på entreprenad? Många tyckte det var en god idé, värd att testa, men oron var samtidigt stor för att kostnaderna för entreprenaden skulle belasta stadens skattebetalare.

Låter det bekant? Frågan om ansvar och utförande av utplaceringen och skötseln av lyktor diskuterades livligt i Stockholm 1746–1766. Den historien känner nog inte många till. Själva frågan däremot, diskursen om man så vill, och tankebilden känns aktuella. Frågan om huruvida vinstdrivande företag och aktörer skall tillåtas driva verksamheter finansierade med skattemedel, att privatisera välfärden, har ju rönt stor uppmärksamhet under 2000-talet.

I sin bok Kampen om det allmänna bästa visar professor i historia vid Stockholms universitet Mats Hallenberg hur argumenten och tankefigurerna rörande privat och offentlig drift i Stockholms stad varit förvånansvärt återkommande över århundradena. Det är en historia om kontinuitet men också om förändringar och förskjutningar av diskurser.

Boken är indelad i fem delstudier fördelade över fyra sekler, från 1600-talet fram till sent 1900-tal. I den första undersöks 1600-talets uppbördsväsen och hur kung Gustav II Adolf lät privata entreprenörer ta över skatteindrivningen. Den andra studien uppmärksammar kampen om Stockholms lyktor vid 1700-talets mitt. Den tredje granskar utvecklingen av stadens hantering av dasstömning, från enskilt ansvar till kommunal organisation 1849–1859. Den fjärde behandlar spårvägsfrågan 1902–1915 och den fjärde avslutande delstudien debatterna om hemtjänst och äldreboende 1986–1994.

Ett viktigt begrepp i studien utgörs av det allmänna bästa som uppmärksammas och diskuteras utförligt. I det begreppsliga sammanhanget tar Mats Hallenberg spjärn mot forskning som problematiserat förhållandet mellan statlig förvaltning och privata investerare i förmodern tid. Ofta har aktörerna förr sammanblandat den statliga uppgiften med sina egna privata intressen. Statlig tjänst har setts som privat egendom. Men i och med 1809 statsvälvning och nya regler om att förbjuda förpackning av statens inkomster, avtog problemet.

Mats Hallenberg är noga med att påpeka att hans studie inte är någon renodlad begreppshistoria, en som följer hur ett begrepp förändrats och fyllts med nytt innehåll, utan snarare handlar det om att identifiera vilka termer och argument som varit tongivande under ett visst tidsskede, ”och därefter gå framåt i tiden för att studera vad som tillkommer och vad som faller bort”. (s. 41) Undersökningens material utgörs av källor från de styrande i Stockholms stad såsom mötesprotokoll, brev och utredningar med mera.

Studierna speglar en generell historisk utveckling men visar samtidigt på en förvånansvärd kontinuitet i värdet av frågan och den hetsiga debatt privat kontra offentlig drift väckt. Utvecklingen har gått från en offentlig förvaltning som ägnat sig åt vissa kärnuppgifter, exempelvis skatteuppbörd och försvar, till moderna välfärdsorgan som åtminstone i teorin ska garantera medborgarnas behov av samhällsservice.

Boken har flera förtjänster, men den största är att Mats Hallenberg så tydligt kan visa på historisk kontinuitet det vill säga att frågan om det allmänna bästa alltid varit föremål för hetsig debatt och olika uppfattningar. Sakfrågan har varierat men tonfallet och tankefigurerna samt argumenten har varit någotsånär lika genom århundradena.

På minussidan står att detta kontinuitetsförhållande inte lyfts fram i någon högre grad. Min uppfattning är att just sådana anslag, att uppmärksamma kvarvarande strukturer och diskurser, vore värda att pröva på andra forskningsområden och teman i historien. Han talar förvisso om en ”evig konflikt” i den avslutande diskuterande delen av studien, men jag hade gärna sett mer av diskussionen om kontinuitet också i inledningen.

Som akademisk studie är Mats Hallenbergs bok utan tvekan förtjänstfullt genomförd. Mats Hallenberg är en väldigt pedagogisk forskare och författare. Strukturen är tydlig och logisk. Varje delstudie står på egna ben och studiens övergripande förklaringsmodell med teoretiska perspektiv och metodanvändning är tydligt inbakad i dem.

Rekommenderas! Fyra Historievärldar av fem möjliga!

Bo Eriksson