New Yorks historia

Jan 08, 2020

New York är staden som alltid präglats av förändring, från holländsk handelskoloni till postmodern megametropol. Om denna stads fascinerande historia har författaren och journalisten Henrik Berggren skrivit en fin bok.

Recension

Modern tid

Henrik Berggren, Historien om New York (Lund: Historiska media 2019). 332 s.

Henrik Berggren är en namnkunnig historiker och journalist som skrivit flera uppmärksammade böcker, däribland en biografi över Olof Palme, en om Dag Hammarskjöld och en bok om Sverige under andra världskriget. Han är en spännande facklitterär författare som alltid har något intressant att komma med. I sin senaste tar han sig an the Big Apple, New York.

Historien-om-New-York

New York är staden som alltid präglats av förändring, från holländsk handelskoloni till postmodern megametropol. Dels massinvandring, inte minst den europeiska emigrationen vid 1800-talets mitt. Dels dynamiskt ekonomiskt – kapitalism och pengar har gång på gång omvandlat staden.

Men allt har inte varit urban skönsång; där har också funnits dissonans och friktion i utvecklingen exempelvis våldsamma konflikter mellan inbyggare och lokalbefolkning (indianer), långvariga politiska tvister och krig mellan det internationella och det lokala, grasserande sjukdomar, utbredd fattigdom, misär samt en massa våld och kriminalitet. Och, förstås, den stora terrorattacken 2001.

Henrik Berggren skildrar New Yorks mångskiftande historia i all dess lysande elände; en berättelse fylld av människor och händelser. Stadens historia är komplicerad men Berggren lyckas göra den lättillgänglig och mycket läsvärd.

Historien tar sin början med Peter Minuit, mannen som gjorde tidernas bästa fastighetsaffär. Han köpte Manhattan, det som sedan blev Nya Amsterdam, för 24 dollar den 24 maj 1626. Namnet Manhattan – ”Manna-hatta” – betyder ungefär ”kulliga”.

Med köpet i hamn tog en urban utveckling fart som i förlängningen förändrade världshistorien: framväxten av staden New York. Som kuriosa kan nämnas att stadsdelen The Bronx är uppkallad efter svensken Jonas Brunk, som anlände till kolonin Nya Nederländerna 1639.

Tiden efter holländarnas köp av Manna-hatta präglades mycket av konflikter mellan nybyggare och inhemsk befolkning samt maktkamper inom nybyggarsamhället.

Staden växte långsamt under 1600- och 1700-talen, från cirka 3 000 personer 1680 till 5 000 vid 1700-talets början. En del av befolkningsuppgången under 1700-talet berodde på den atlantiska triangelhandeln. Slavar i stora mängder transporterades dit, många förblev kvar medan andra skickades vidare ut i landet.

Staden sköt verklig fart och expanderade kraftigt under 1800-talet. Arbetare och hantverkare, köpmän och företagare tog då över New York. Men fattigdomen var utbredd, likaså prostitutionen, och kriminaliteten var hög, klassklyftorna stora. På plussidan låg att allt fler svarta frigavs; de sågs ströva fritt på stadens gator, älskade av somliga, hatade av andra.

Ett av bokens bästa avsnitt handlar om 1800-talet och de så kallade Gangs of New York (1840–1880-tal). Många ansåg att USA var ett protestantiskt land, vilket innebar att katoliker, framför allt irländska invandrare, stängdes ute. Det fanns därför en stor invandrarfientlighet i New York som således marginaliserade vissa grupper, inte bara irländare utan också tyskar och andra nationaliteter.

Från politiskt håll fördömde man dessa grupper och till och med en poet som Walt Whitman talade om ”det råa, orakade, smutsiga, irländska slöddret”, så fördomarna var många och föraktet stort.

En del invandrare gjorde gemensam sak och flyttade till slumkvarter. I kvarter såsom Five Points levde gängen, som snabbt samlade upp dessa marginaliserade och utstötta individer; gäng som Dead Rabbits, The Plug-Uglies, The Bowery Boys, The True Blood Americans och så vidare.

Dessa gäng låg i strid med varandra men kunde också mobiliseras av mindre ärliga politiker. Ett gäng som Dead Rabbits till exempel kunde på kort varsel få fram hundratals påkbärande huliganer, något som mindre samvetsömma politiker kunde hyra för en timme eller två i syfte att störa politiska möten och skrämma motståndare.

Gängen hade sitt organisatoriska ursprung i det gamla skråväsendet och hade från början bestått av lärlingar ex. slaktarlärlingar men fick som sagt nytt blod i och med invandringen och marginaliseringen av etniska grupper i samhället.

Under 1800-talet växte även fram offentliga platser i New York såsom den världsberömda Central Park. Arbetet med Central Park påbörjades 1858 och omkring 1873 stod parken klar. Folket fick dock instrueras med hjälp av skyltar och vakter hur man skulle bete sig, för det var inte allom bekant vad man skulle använda en öppen park till.

I slutet av 1800-talet påbörjades sedan byggandet av skyskraporna, själva symbolen för New Yorks status, makt och självförhärligande. Vid samma tid anlades tunnelbanan, som blev lika berömd som skyskraporna, och i början av 1900-talet gjorde bilismen sitt inträdde. Och så vidare.

Henrik_Berggren

Fotograf: Elnaz Baghlanian

Henrik Berggren har skrivit en fin bok om en fascinerande stad vars föränderlighet han lyckas fånga väl. Personporträtt varvas med gatuhistoria. Att Berggren kan sitt New York torde stå utan tvivel. Han har varit där många gånger och älskar the Big Apple.

Ett minus blir det dock för frånvaron av bilder och för de ibland lite väl hastiga genomgångarna av det historiska materialet. Boken hade med fördel kunnat vara dubbelt så tjock.

Rekommenderas! Fyra Historievärldar av fem möjliga!

Bo Eriksson